Inatt drömde jag knasigheter igen.
Det började med att jag blev med barn.
9 månader gick jättesnabbt, och inte speciellt tjock blev jag heller. Bara just där på magen :D
Iaf, när det var dags att föda, åkte barnet ur hur snabbt som helst. Det gick på 10 sekunde och det gjorde inte ont och pullan sprack inte heller.
Vi döpte honom till Tony, men jag sa att om nåt år kunde vi ju döpa om honom till Adam.

Hihi knasdrömmar man har!