Dagen på jobbet var kanon idag. Jobbade med älsklignen Malin, hade riktigt skoj.

När jag kom hem rasade dock världen samman igen.
Mamma ringde och berättade att de återigen varit på vårdcentralen med pappa.
Läkaren gjorde nu massor av undersökningar och kom fram till att det är 60-70 % chans att pappa har cancer.
Så nästa vecka ska han röntga hela kroppen, från tå till huvud.
Och sen blir det att vänta ännu en vecka för att få svaren.
Så ikväll har jag varit oerhört nedstämd och jag orkar inte ha kontakt med någon just nu.
Jag vill bara låsa in mig och gråta floder!
Men jag vågar inte, för jag är rädd att tårarna aldrig slutar komma då.
Men nu vet ni alla iaf att om jag inte hör av mig så är det för att jag inte orkar.
Jag orkar inte hålla humöret uppe längre.
Kan inte ens förstå hur pappa känner sig.
Jag tycker det är hemskt med denna väntan, för honom måste det vara 1 miljon gånger värre.
Snälla gör så att min pappa inte har cancer!
Jag tror inte han orkar mer om han får det beskedet!